Fotbollsfest i Valnäs »

4 oktober 1955
Fotbollsfest i all ära, men det kan komma litet påtryckningar efteråt. Inte på hur matchen avlöpte utan ... läs vidare så får du se.

Text: Björn S      Foto: LGF

Etiketter: nya_sba

Sist­lidna helg var det stor fotbolls­fest i Valnäs. Det var vårt eget stjärnlag Möggle AIK som skulle kvala till divi­sion II mot det fruk­tade Valnäs IP.

   Möggles suppor­ter­gäng de s.k. Yellow Army ställde som vanligt mangrant upp på Valnäsvallen. Ortens Polis­makt hade för att undvika bråk på läktarna beordrat samt­liga åskå­dare med gul halsduk upp på Norra ståplats­läk­taren. Detta delvis av prak­tiska skäl eftersom polis­finkan ligger på gatan bakom Norra läktaren.
   Denna gång skämde support­rarna för ovan­lig­he­tens skull inte ut sitt lag. Orsaken syntes vara att man glömt att ta med sig lagret av pils­ner­dricka, som alltså var kvar på det från Ekens­holms­banan chartrade tåget.
   Redan i matchens inled­ning så lyckades motstån­darna göra mål och de höll sedan ledningen hela första halvlek och större delen av den andra. Emel­lertid lyckades i slutet av matchen Möggles Hans "Rudan" Gren göra mål. Dessvärre blev målet bort­dömt av domaren Tor "Nyckel­harpan" Lundin med moti­ve­ringen att Rudan till­tvingat sig bollen efter att först ha sparkat ut tänderna på en motstån­dare. Yellow Army prote­ste­rade givetvis så gott de kunde, men protes­terna blev litet lamare än eljest p.g.a. torra strupar.
   Möggle förlo­rade alltså och det var ett mycket nedslaget gäng av spelare och supportrar som seder­mera embar­ke­rade tåget. Nu blev det till­fälla att få släcka den förfär­liga törsten. P.g.a. att mängden dricka nu måste konsu­meras under en avse­värt kortare tid än man tidi­gare beräknat, så blev verkan desto större.   En banar­be­tare som hade matrast vid den nedlagda Ersben­nings station rappor­te­rade senare om div. platt­forms­grindar, gardiner o.dyl. som kastats av tåget i riklig mängd. Hans tjäns­te­fordon erhöll dess­utom en buckla av en förbi­pas­se­rande pils­ner­flaska.
   Vid Farsar­vets station var man på före­kommen anled­ning tvungen att göra ett längre behovsup­pe­håll. Kön till den lokala bekväm­lig­hets­in­rätt­ningen blev ganska lång. De som uträttat sina behov började strosa eller snarare vingla omkring på stations­om­rådet. Polis­kon­stapel Bertil Löfqvist, som åter­kommit till tjänsten efter en bilo­lycka, fick nu mycket arbete med att finka ett antal personer. Arrest­lo­kalen blev snart över­fylld, men Farsarvs­gruppen räddade situ­a­tionen genom att upplåta sin bygg­futt som till­fällig arrest­lokal.
   När det sedan var dags för tåget att avgå, så var det inte längre många passa­ge­rare kvar; en del sov i moder naturs sköte och andra i Ordnings­mak­tens lokaler. Man stop­pade ett förbi­pas­se­rande godståg och upplät en tom gods­finka för de resande. Gods­finkan ansågs bättre svara mot passa­ge­rarnas antal och deras dåva­rande till­stånd.
 
Björn S

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

-

Etiketter